Användbarhet är en arbetsmiljöfråga

Med start för årtionden sedan har allt fler av åra dagliga arbetsredskap flyttat från papper och telefon och till skärmen. Bokningssystem för resebranschen, ärendehanteringssystem för handläggare inom bank och försäkring, journalsystem i vården, ekonomisystem för ekonomer, kassasystem för butikspersonal... listan kan göras lång.
Många, för att inte säga en majoritet av dessa, system är dåligt utformade. Många har flyttat från terminalgränssnitt till klientprogramvaror och i flytten har man tagit med sig gränssnitts- och funktionslösningar som har sitt ursprung i terminalgränssnittens begränsningar. Resultatet är system som dels är undermåliga rent funktionellt, dels är svåra och frustrerande att använda. Ibland är även gränssnitten så dåligt planerade att exempelvis stora musrörelser bidrar till förslitningsskador i samband med långvarigt användande.

I många andra sammanhang är ergonomi en viktig faktor, men inom användbarhetsskrået pratar vi sällan i de termerna och frågan är om det inte bidrar till det tidvis låga intresset för att investera i mer lättanvända system.
I synnerhet komplexa ERP-system implementeras nästan utan en tanke på arbetsmiljö och effektivitet i användandet. En inte helt osannolik tanke är att dessa system är oerhört kostsamma investeringar, varför besluten om dem tas av personer som inte främst bryr sig om arbetsmiljö eller eventuella relaterade kostnader för sjukskrivningar och missnöjd personal. Följdaktligen är graden av användbarhet inte heller en konkurrensfördel för leverantörerna av dessa system, så incitament för att arbeta med att förbättra arbetsmiljön saknas i alla led.

Tidigare har detta inte varit ett överväldigande problem, men nu börjar de portallösningar som exempelvis Oracle och SAP säljer i anslutning till ERP-systemen vinna allt mer mark. Det i sin tur får till följd att det inte längre är enbart ekonomiavdelningen som drabbas - nu drabbas alla på företaget. Detsamma gäller när kassaterminalsystem blir sekundära förlängningar av logistiksystemet - det senare är det intressanta och det som krut läggs på; att någon ska arbeta själva försäljningen är ointressant och inte lika kritiskt. Åtminstone inte ur ett IT-perspektiv.

Samma sak kan sägas gälla Microsoft och MOSS 2007, där företagen ser vinster i att deras största leverantör av konstorsprogramvara även kan stå för "intranät" med förstärkt integration av än det ena än det andra - de ekonomiskt begripliga och kortsiktiga aspekterna gör arbetsmiljö och användbarhet till ointressanta frågor.
Resultatet blir oacceptabla fysiska arbetssituationer, system som fungerar dåligt i användningssituationen.

Förhoppningsvis blir förlusterna kopplade till utformningen av dessa arbetsredskap snart så stora att det blir ekonomiskt vansinnigt att inte ta hänsyn till arbetsmiljöfrågorna. Om inte annat får man hoppas att Arbetsmiljöverket kan utöva påtryckningar genom sina föreskrifter.

Andra bloggar om: arbetsmiljö, användbarhet, ergonomi

Ctrl+Z, eller Hur miljön färgar av sig på språk och beteende

I ett inlägg på sin blogg History of the Button kommenterar Bill DeRouchey hur metaforer skapade för att förenkla interaktionen med alla våra tekniska prylar i allt större utsträckning överförs till verkliga livet. Fenomenet är värt eftertanke - hur påverkar det hur vi hanterar dessa metaforer? Hur påverkar det vårt beteende i de skilda miljöerna?

Jag har själv instinktivt reflekterat över att det inte går att välja "Undo" mitt i matlagningen - och kommit på mej själv med det absurda i situationen. Vid ett annat tillfälle, i persondatorns relativa ungdom, fastnade jag i en hiss utrustad med en brytare med två lägen - I och 0. Spontant slog jag om den från I till 0 och tillbaka till I igen - en "omstart". Omeddelbart efteråt tänkte jag "vad har jag gjort!" men det fungerade.
Och kanske är det inte absurda reaktioner, kanske är det effekten av ett komplext beroende och inte alls unikt.

Man kan spekulera i att det unika i nutiden är att beteenden och vanor skapade med utgångspunkt i en virtuell miljö påverkar våra beteenden och vår verklighetsuppfattning IRL. Men alla nya miljöer och sammanhang kan ses som "virtuella" i betydelsen konstlade - exempelvis tåg och bilar möttes ursprungligen med skräckblandad respekt eller avsky, och idag använder vi utan att blinka bilbaserade metaforer som "växla ner" eller järnvägsbaserade dito som "växla spår".

Jag inbillar mig att beteenden och språkbruk först slår igenom hos en viss typ av personer, personer som ofta kommer i kontakt med situationen, medan det tar längre tid för andra.
Hur påverkar det vårt sätt att använda och referera till metaforerna? Hur påverkar det vårt sätt att utforma miljön? Kanske borde alla hissar utrustas med en omstartsfunktion? Borde webbläsaren utrustas med omstartsknapp!
Det är i alla fall definitiv en av flera metaforer jag ska fundera mer över nästa gång jag ska sätta mig ner med en interaktionsdesign!

Andra bloggar om: interaktionsdesign, användbarhet, metaforer

Kontoret flyttar

Nu i helgen flyttar vårt kontor, från Frihamnen till Nacka. Därför har absolut ingen tid att vare sig reflektera eller skriva! I början av nästa vecka är vi tillbaka igen, hoppas du har tid att vänta/lust att återkomma :-)

Webbplatser med "diskreta" gränssnitt är lättare att använda

I sin senaste artikel på UX Matters skriver Joost Willemsen om hur Ajax-metodiken ger oss interaktionsdesigners möjlighet att äntligen skapa webbaserade grässnitt som stödjer användarens beteende och därmed är lättare och mer intuitiva att använda.
Han understryker hur viktigt det är att förstå användningssituationen och att Ajax-glada designers och programmerare utan denna förståelse riskerar att skräpa ner gränssnitten med coola saker som bara kommer i vägen för användarens process.
Artikeln är läsvärd och rekommenderas till alla som sysslar med inetraktionsdesign.

Som exempel använder han resebokning, och på så sätt anknyter hans artikel till ett tidigare inlägg här på Relaterat kallat Man måste tänka lite också...

Andra bloggar om: interaktionsdesign, användbarhet, AJAX

Erfarenhet och förståelse en förutsättning för lyckad implementering av webbaserade verksamhetsstöd

Då och då träffar man på konsulter (och beställare) som tvärsäkert hävdar att personlig erfarenhet av de lösningar man ska implementera inte är en nödvändig faktor om man vill leverera kvalitativa IT-lösningar. Som argument hävdar de att om erfarenhet vore en förutsättning skulle ingen utveckling ske, och vid första anblicken är det ett argument som är svårt att överbevisa. Men är det verkligen ett motsatsförhållande?
Är det inte snarare så att det är ur erfarenheten som idéer om behov och lösningar kläcks? "Tänk om..."
Kanske att ren metodkunskap räcker för att kartlägga och prioritera behov och krav, men när det kommer till att faktiskt möta dessa behov med funktionalitet och processtöd kan personlig erfarenhet vara en avgörande faktor för om lösningen faktiskt kommer fungera även i praktiken.
Så kan exempelvis den oerfarne välja att satsa på commmunities eller chattforum, när den erfarne har misslyckats några gånger och därför kan ha en aning om vad som krävs för att sådana fora ska fungera.
Och hur bygger man bäst ett intranät vars syfte är att ena företagets skilda kulturer samt att synliggöra ledningen? Vilka "funktioner" ska man satsa på?
För kanske är det inte ens funktionaliteten som är det viktiga, utan utförandet - exempelvis gränssnittets känsla av transparens i informationsflödet - som är det avgörande?

Även i nästa steg - den konkreta impelmentationen, när intranätet sätts ihop eller byggs - är erfarenhet en förutsättning. Erfarna systemutvecklare slipper göra banala misstag som i ett senare skede resulterar i vad man kan tycka är onödiga supportkostnader och system som fungerar på märkliga sätt.

För det är just det erfarenhet är - att ha lärt sig något av sina misstag, och använda den kunskapen för att lösa problemet på ett bättre och mer effektivt sätt nästa gång. Och det är också det som är en del av det som kallas utveckling.
Plötsligt är inte argumentet om att även den i det praktiktiska utförandet oerfarne är lämpad att föreslå lösningar så självklart, utan kan snarare ses som en rationalisering från den som aldrig behövt realisera ett koncept och som aldrig behövt lära av sina misstag.
Och plötsligt går det att förstå varför så många teoretiskt smarta lösningar inte fungerade i praktiken...

Disclaimer: Observera att ovanstående inte argumenterar för att man alltid ska använda supererfarna konsulter. På något sätt måste man ju lära sig! Däremot ska man vara medveten om att det finns folk där ute som låter kunniga och bra men som bara säljer gammal ost och inte orkar eller vågar lära. Och det är dem man måste kunna identifiera och nobba.

Andra bloggar om: verksamhetsnytta, användbarhet, erfarenhet, implementering

Antika artefakter i ikonernas värld

Hur länge ska konventionen styra? Idag använder vi utan att blinka irrelevanta symboler på våra ikoner och i våra verktygslister. I Microsofts program, och därmed de facto-standard, vad vi än tycker om den saken, signalerar papperskuvert "skicka epost" och en gammal floppydiskett ska indikera "spara". Ursäkta, men när använde du en 1.4 megs floppy senast?
Då och då ser man också hur gammaldags telefonlurar med vidhängande telefonapparater fortfarande används för att indikera att här finns en kontaktmöjlighet.
Hur många har fortfarande en sådan telefon hemma? Sedan år tillbaka får de med otillräckliga monetära medel inte ett fast telefonabbonemang, eftersom de inte klarar av kredistgranskarnas nålsöga. Istället har de tvingats till kostsamma kontantkortsabbonemang. Alltså har de hänvisats till mobiltelefonen. Samtidigt har allt fler av de med fast telefoni hemma gått över till trådlösa telefoner. Symbolen som sådan är inte bara obsolet - den är för många av de som växer upp idag mer eller mindre obegriplig eftersom man inte sett en sådan telefon. Någonsin.

Ändå håller vi fast vid dessa symboler... Beror det på att vi som är användbarhetskonsulter envist hävdar "bättre en dålig men invand standard än en ny relevant som man inte är van vid"? Eller beror det på fantasilöshet, på svårigheten att hitta alternativ? Eller på att vi är så gamla att vi inte förstår att symbolerna saknar förankring i den moderna vardagen...?

Själv hävdar jag bestämt att människor kan lära sig hantera ungefär vad som helst. Det betyder inte att användbarhet som diciplin saknar berättigande. Det betyder att jo, vi kan fakiskt lämna gamla dåliga lösningar bakom oss, och det är vi som är användbarhetsexperter som har det yttersta ansvaret för att göra interaktionen mellan människa och maskin så friktionsfritt som möjligt.

Om man inte vågar vägra gammalt dåligt kan vi inte utvecklas, och ständig utveckling är en av de drivkrafter som placerat mänskligheten högst upp i pyramiden på den här planeten.
Vi som användbarhetskonsulter har kompetensen och därför ansvaret att tänka nytt. Det är dags att hitta nya, relevanta symboler!
(Om vi alls ska använda dem?)

Andra bloggar om: Ikoner, konventioner, användbarhet

Det personaliserade intranätet - ett hot mot företaget

Långt innan webben blev en del av våra liv närdes drömmen om det personliga, individuellt anpassade, flödet av nyheter och tjänster. Med modern teknik existerar den drömmen mitt emellan nästan på riktigt och kall verklighet.
För den privata sfären finns exempelvis möjlighet att använda tjänster som Netvibes, och allt fler CMS-system och portalprodukter stöder en sådan anpassning.
Men är det en önskvärd utveckling?

När vi enbart väljer de fragment som intresserar oss skapar vi oss avskiljda öar av insikt och kunskap, öar som inte får näring från andra delar av det vår värld består av.
Så kan man exempelvis välja att bara bli försörjd med sportnyheter och kanske något yrkesrelaterat, och bums tappar man allt som handlar om världen i stort, eller om kultur, eller... Vi riskerar att bli inskränkta och trångsynta. Jag behöver bara gå till mig själv. Innan jag började använda Netvibes för alla mina nyhets- och bloggströmmar, för alla mina Att göra-listor och för mina privatmail surfade jag runt. Det tog tid, men jag fick i mej en del som jag inte hade tänkt på annars.
Numera sparar jag mycket tid; jag har ju allt på en plats! Samtidigt kan man fråga sig om det verkligen är allt? Själv har jag märkt att jag mer sällan besöker de platser som inte har RSS- eller Atom-flöden att försörja mig med, och jag går då miste om sånt som jag egentligen har interesse av.

Överför man detta till intranät i alla dess tekniska inkarnationer är risken med det personaliserade intranätet att det kan motverka företagets underliggande behov.
För många företag är det en realitet att man växer genom förvärv och sammanslagningar, och att snabbt ena eller överföra kulturen är en viktig framgångsfaktor.

Det ligger i företagets intresse att säkerställa en gemensam och enhetlig gemensam intern bild av företaget, och det ligger också i förtagets intresse att de anställda har god förståelse även för verksamhetsgrenar eller enheter man inte själv arbetar med. En sådan gemensam bild och ett sådant gemensamt kunskapskapital uppnås enklast med medvetna strategier för kunskapsspridning och intranätet är en utmärkt kanal att använda i det syftet.

Kraften i intranätet är att det kan fungera som kulturbärare i en allt mer mobil och temporär värld. Kraften i intranätet är också att det kan fungera som gemensam plattform för individbaserad åtkomst till verksamhets- och affärsystem. Kombinera dessa två med öppen kunskapsspridning och du har ett intranät som verkligen stödjer och driver verksamheten framåt.

Nyckeln är en kombination av enhetlighet, det gemensamma, och det individanpassade. De företag som vågar ta de besluten vinner. De företag som ger efter för den totala individualiseringen förlorar; både kunskap, kultur och pengar. Och kanske medarbetare, som kan hitta andra företag att arbeta för, företag som bättre förstår att hantera sin affär.

Andra bloggar om: personalisering, intranät, affärsnytta

Har du en varumärkeswebb? Om du lovar att vårda kvaliteten i den så kommer dina kunder vårda dig.

Jag läste artikeln 10-things about brandwebsites och trots att den skrevs 2004 så är den i allra högsta grad relevant i den nya Web 2.0 eran. Författaren Laurent Flores, grundaren till CRM Metrix, baserar sina teorier från företagets undersökningsdatabas. Underlaget kommer från undersökningar av kunders relation till varumärkeswebbar med en rik blandning av företag från både USA och Europa.

Artikeln tar upp hur varumärkeswebbplatser kan adera värde och styrka till dina kundrelationer. Ett starkt skäl till varför man ska satsa på kvaliteten och inte kvantiteten på webbplatsen är att det är dina bästa kunder du kommunicerar med. Enligt CRM Metrix:s statistik så består hela 85 % av trafiken på dessa webbsidor av medel- till högt värderade kunder.

Besökarens intryck av webbplatsen är direkt relaterat till köp i extrema fall har inställning till köp stigit till 60 % vid en lyckad webblösning. Skapa en kvalitativ webbplats baserad utifrån din målgrupps behov och du får fler lojalare kunder. Artikeln trycker på nyttjandet av funktionalitet som bygger en närmre relation med dina lojala kunder något som jag tycker går hand i hand med web 2.0. Kunskapsföretaget O´Reilly skriver tex ”One of the key lessons of the Web 2.0 era is this: Users add value.” i artikeln What is web 2.0?

Låt användaren delta i dialogen och våga släpp lite av kontrollen över innehållet. Testa av att funktionerna på webbplatsen är värdeadderande för målgrupp genom kvalitativa tester för att kunna utveckla dem i rätt riktning. På frågan i CRM Metrix:s undersökning, om man kommer öka frekvensen på besöken av sitt favoritvarumärkens webbsidor i framtiden svarade 75% ja. Så om målgruppen håller sitt löfte att öka frekvensen på din webbplats håller du ditt?

Ms Dewey

För er som inte träffat Ms Dewey:
www.msdewey.com

Upplevelse och Underhållning – Ja!
Tillgänglig – Nej
Design & branding – Ja
Tjatig brud – Jaa!

Men jag tycker allt att Ms Dewey är lite hottare än Mr Google (-;

Trendinspiration!

Min tisdagsmorgon och förmiddag var mycket inspirerande och givande! Jag var på trendseminariet 10 tankar om trender med Göran Adlén, föreläsare, författare och årets mest eftertraktade talare tre år i rad. Och nog kunde han tala allt, tydligt, snabbt och informativt, samtidigt som han var lite av en citat-spruta. Även om man hade varit heltrött och totalt ointresserad av framtidsbevakning, trender och branding fanns det inte en chans att man skulle kunna somna ifrån detta.

Det är femte året i rad som Göran delar med sig av sina tankar om trender, och en sak som han lovade, och även inledde seminariet med, var att skillnaden mellan vad som är lögn eller sanning, svart eller vitt, sant eller falskt kommer att bli ännu mindre i framtiden. Låter ju spännande för en liten lögnare som mig (skämt)

Det ryska företaget Persey Tour kan erbjuda en semesterresa som du inte åker på själv. Du får hemskickat fejkade biljetter, restaurangkvitton, semesterbilder och till och med souvenirer om du så önskar det.

Allt utan att du behöver lämna ditt eget hem. Detta för att imponera på sin omgivning. Det är en galen värld vi lever i!

Här följer en liten resumé på några av trenderna som Göran såg som nya och up-coming.

Den informationstörstande prövaren

I oktober för 10 år sen fanns det inga bloggar, idag är de uppskattningsvis 50 miljoner! My god, det är många bloggar det!

Ingen kan ha undgått informationsexplosionen, vi törstar efter kunskap. För några år sen trodde man att man skulle drunkna i all information, men istället är det en trend som är up-coming, och Göran kallar dem för informationstörstande prövare.

Nörden har blivit inne. Det är lätt att bli den extrema nörden som kan allt om ett ämne. Är man inte så good-looking och får ragg på det sättet, så kan man alltid bli nörd inom nått ämne, och på det sättet få napp, menade Göran (-:

När vi ska ut och resa går vi in på resetipswebbar och läser oss till allt om vår resa. Vill jag veta bästa sittplatsen i flygplanet kan jag bara gå in på www.seatgruru.com

Vad det gäller e-handel så är det fortfarande så få klick som möjligt fram till köpet som gäller, där har vi missat att vi nu för tiden faktiskt har att göra med ”informationstörstande prövare”, och har möjlighet att ge mer information och låta dem fördjupa sig, och informera sig mer kring produkten/tjänsten de är ute efter att köpa. Den informationstörstande prövaren vill ha mycket information, bara den är relevant.

Demograficyklonen

Göran berättade att de ”typiska” manliga områdena får mer och mer kvinnliga inslag. I USA växer exempelvis motorcykelbranschen i snabb takt bland kvinnorna. Idag beräknas 18% av alla motorcyklister vara kvinnor.

Gränserna mellan de traditionella könsrollerna suddas ut, det går fort och det beskrev Göran som en demograficyklon. Satsningarna på manligt kvinnligt och kvinnligt manligt ökar. Ett flertal bryggerier har den senaste tiden satsat på ett tjej-öl, i Holland lanserades för några månader sen ett lågkalorivin, i USA finns det speciella banker för kvinnor med lekavdelningar för barnen, det är inte heller längre ovanligt med skönhetsprodukter för män.

Det handla också om att de äldre vill känna sig och se yngre ut och de unga vill känna sig äldre.

Vi kommer att höra mycket om demograficyklonen framöver och framför allt om de satsningar som kommer att göras för kvinnor.

Hållbarhetsideologerna

Traditionen med att donera pengar och engagera sig i samhällsprojekt är lång. John Rockefeller ägnade 60 år av sitt liv att arbeta upp en enorm förmögenhet, och 30 år ägnade han åt att donera bort pengarna.
Stora företag har genom sin kommersiella kraft möjligheter att påverka, och de gör de oftare.
Ett nytt koncept är projektet RED med Bono från U2 i spetsen. I början av 2006 lanserade American Express, Converse, Gap, iPod och Giorgio Armani RED-produkter. Pengarna går till en global fond som ska bekämpa AIDS, tuberkolos och Malaria.De olika företagen har tagit fram olika unika produkter som märks RED.

www.joinred.com

Du kan knappast ha undgått ekologitrenden de senaste åren. Och det är egentligen inget nytt heller. Redan under hippiekulturen på 60-talet började det talas om ekologi. I tidigare trendrapporter har Göran pratat om trenden lyxekologi som även den ökar kraftigt, ex. har Armani en lyxhonung i sitt sortiment, som är ekologiskt framodlad.
Göran berättade att ekologi har tidigare mest förknippats med produkter, men nu gör det också sitt intrång på tjänstesidan. EV Rental Cars är det första amerikanska företag som bara hyr ut miljömärkta bilar och i England kan du åka taxi med greentomatocars. Ekologi har blivit ett intressant sätt att hitta sin unicitet på marknaden. Göran menar på att det gäller att vara tidigt ute, snart kommer många efterföljare.

Den lokalpatriotiska passionsexcellensen

Vi går in i en ”hantverks-era”. Konsumenten efterfrågar mer och mer det hantverksmässiga kunnandet och det lokalt producerade.
Det känns mer genuint att kunna gå till den lokala producenten och handla.
Vi går in i en era där hantverket står över både design och varumärke. Det är den kvalitetsmedvetne specialisten som vi ser mer av.
Göran kallade denna trend för Den lokalpatriotiska passionsexcellensen.
Denna trend faller ihop med hållbarhetsideologerna. Transporterna blir mindre, vilket är bra för miljön.

Dutteliduttarbetaren

Göran berättade om det han döpt till ”Dutteliduttarbetaren”.
Förr gick man en utbildning, var lärling, anställning och sedan klättring, allt finare titlar på visitkortet. Man tillbringade fyrtio, femtio år på samma arbetsplats, gick sedan i pension. Började man inom en bransch så höll man sig där.

Nu är flexibiliteten större än förr, man vill få ut och uppleva mer. Man går olika kurser, lär sig lite om ditt och datt. Blir inte riktigt expert på någonting. Man blir dutteliduttarbetare. Fler och fler blir diversearbetare och väljer att försörja sig genom fler inkomstkällor.
Detta kommer ställa nya krav på utbildningsväsendet. Litteraturstudierna får backa och upplevelsebaserad inlärning kommer mer och mer.
På www.videojug.com kan du lära dig en massa genom små, pedagogiska filmer.

Detta dutteliduttande kommer att ställa högre krav på arbetsgivarna.
Jag kanske vill jobba 50% som hårfrisör och 30% som hovmästare och varför inte vara webbdesigner på 20%
Det handlar om frihet och att ha roligt på jobbet.

Andra trender som Göran redogjorde för var kärleksfulla roboten, Timing marketing, Coachinghysterin, Resumé ledarskap, Furstedöden och jag, jag, jag.

Jag hade kunnat berätta en massa mer, det var så väldigt intressanta områden allihop, men, men, man kan inte få allt här i världen. Då får ni gå på ett trendseminarium.

Så sammanfattningsvis

Vi blir mer och mer kräsna, ställer krav på att produkterna vi konsumerar är miljövänliga och ekologiskt odlade. Vi blir mer kräsna på vad vi stoppar i munnen. Vi ställer höga krav på vår arbetsgivare, att vi ska ha roligt på jobbet, vår chef ska vara rolig, visa empati, vi vill vara med och bestämma fast vi vill inte ta ansvar. Vi ska ha roligt på jobbet, och eftersom vi kommer att kunna lite om mycket så kommer det att bli mer och mer vanligt, vi dutteliduttarbetar helt enkelt. Vi är informationstörstande, men ställer krav på informationens relevans.

All information kommer från Göran Adléns seminarium och broschyren 10 tankar om trender oktober 2006 också av Göran Adlén.

Man måste tänka lite också...

I marknadsföringsled, och därmed även allt mer i webbsfären, pratar man om "conversion rates". Förenklat handlar det om att en så stor andel besökare som möjligt ska omvandlas från passiva besökare till aktiva konsumenter.

De som säljer olika typer av statistik-, analys- och marknadsföringstjänster med webbanknytning pekar gärna på låga conversion rates. Detta sakernas tillstånd uppges bero på antingen otydligt målgrupps- och varumärkestänk, eller på att de är för krångligt eller osäkert att handla online.
Det senare grundar sig i att ett vad man anser oproportionerligt stort antal köp avbryts i sista steget.

Som respons på detta försöker man förenkla köpprocessen, både logiskt och mentalt - den ska vara enklare men samtidigt kännas säkrare.

Så här långt är allt gott och väl. Men har man inte glömt något? Vem är det som köper? Hur ser ett vanligt köpbeteende ut?

Många av oss vill jämföra priser, se mer om produkten...

Exempel: Ett otal resetjänster presenterar ingen specifik prislista eller tidtabell, istället måste den presumtive resenären låtsas köpa en resa för att få veta vad som gäller. Andelen avbrutna köp är då inte en indikation på osäkerhet i köpsituationen, utan på att tjänsten inte stödjer användarens behov och beteenden.
Att det är så kan ingen webbstatistik i världen påvisa. Nyckeln här är istället att förstå användarnas syften och beteende.

Vad jag vill säga är -

• Förstå din egen affär och din egen målgrupp
• Målgruppens beteende och behov måste speglas i tjänstens upplägg
• Statistik måste ses mot en bakgrund, den måste tolkas för att övergå från att vara data till att bli kunskap

Då finns förutsättningarna för att göra en bra webbplats som faktiskt både gör sitt jobb och som går att mäta.

Andra bloggar om: användbarhet, konsumenter, marknadsföring

Webbdesign är 95% typografi

På http://www.informationarchitects.jp/ har jag just läst en mycket bra artikel ang vikten av god typografi när man (eller trots att) man arbetar med digitala medier. Ett ganska vanligt förekommande argument när man arbetar med typografi online är att det finns för få typsnitt att arbeta med , jmfr gärna med bildexemplet ovan där typografen under italienska renässansen endast hade ett (1) typsnitt till sitt förfogande. Jag skulle vilja säga att det snarare är bristen på bra formatering av text är det som oftast saknas på webbplatser men tycker ändå att artikeln är väl värd att läsa. Dessutom länkar den till massor av andra bra resurser inom ämnet typografi på nätet.

En annan bra webbplats på temat typografi är den här som bla tar upp problem med typografi på webben och hur man arbetar med webbtypografi : storlek, fonter, färger mm och på den här lilla appen kan man testa olika fonter, olika bakgrunder mm.

Gränssnitt från forntiden eller framtiden?

Begrunda - en bok. Den har en tjocklek. Den har en höjd och en bredd. Öppnar vi den kan vi titta på satsytan och bedöma om den kommer vara lätt eller svår att läsa. Är det en faktabok kan vi titta i innehållsförteckningen och i indexet. Vi kan bläddra och se om verket har en stor notapparat, och i en skönlitterär bok kan vi titta på sidorna och utan att läsa få en uppfattning om författarens stilistik.

Vilka typsnitt som används, vilka radavstånd, vilken satsbredd... allt avgörs (eller bör i alla fall göra det) av sidans storlek, textens omfattning, karaktär och inriktning - vad är optimalt för läsbarheten, ska det vara möjligt för läsaren att anteckna i marginalerna...

Allt det här verkar vi ha glömt helt. Den kunskapsgren som sysslar med användbarhet har traditionellt helt inriktat sig på menystrukturer, logiska flöden, kombinationer av text och bild/symboler, placering av knappar. Och så ignorerar man kunskap som har haft 450 år på sig att mogna (eller tusentals år, om man tänker på dispositionen som helhet och inte bara på tryckkonstens inflytande); man buntar föraktfullt ihop det under rubriken "grafisk form", och kallar det pseudovetenskap, subjektivt tyckande, och inte värt att bry sig om.

Jag blir lika upprörd varje gång. Användbarhet är inte en kvalitet som berör datorer enkom. Det är en generell kvalitet, och även om viss kunskap är mediespecifik så är en hel del det inte.
Därför bör inte "användbarhet" läras ut som en del av datavetenskapliga program. Därför är det fel att prata om "människa-dator" och tro att det går att angripa problematiken från system(= maskin)perspektiv.
Var och en som angriper det från enbart det hållet, och ignorerar kunskap om grafisk form och visuell kommunikation, begår tjänstefel.

Våga använda fler kompetenser, fler kunskaper, och alla vi som genomför tester kommer slippa sitta och titta på när system på en teknisk nivå är OK, och på en allmän interaktionsdesignnivå är OK, men själva implementationen är åt h**vete rent grafiskt och därför tvingar användarna att göra fel.

Andra bloggar om: användbarhet, grafisk form

plug in testar tillgängligheten

Steven Faulkner & JUn tagit fram en liten plug-in till IE där man kan testa CSS-mallar, kontraster för läsbarhet mm. Ska vara väldigt bra enligt http://www.inuseful.se/ där jag först läste det.

Reflektion från testbänken

Att göra användningstester är sällan roligt. Man sitter timme efter timme och observerar vanliga människor misslyckas med att använda (i mitt fall, vanligen) webbplatser.
Människor som misslyckas reagerar på olika sätt, och jag har haft (den tvivelaktiga?) förmånen att se så många av dem att det börjar bli möjligt att förutse vem som reagerar hur...
Kvinnor som inte är i chefsställning reagerar ofta med att lägga ansvaret för misslyckandet på sig själva.
Män, och kvinnor som är vana att ha explicit makt, tycker att webbplatsen är dåligt utformad och kommer med förslag om hur den kan förändras.
Men gemensamt för alla är en frustration som eskalerar allt eftersom testet fortgår, och ibland tror jag att det påverkar testresultatet negativt - man blir blind och grottar ner sig, kan inte lösa uppgifter som man annats skulle ha klarat.
Eller är det bara önsketänkande?

På senare tid har jag också noterat att frustrationen resulterar i överdriven envishet. Förr om åren gav folk upp när de misslyckades; nu envisas de in absurdum, och man kan få sitta och titta på när de efter 10 minuter fortfarande försöker hitta dokument B. Man får verkligen bita sig i tungan för att inte säga "OK, skit i det här nu, jag har vad jag behöver, nu går vi vidare".

Har vi så vant oss vid att det ska vara svårt, att det ska ta tid? Eller är det ett uttryck för att man under inga omständigheter vill misslyckas?

Hur det än är med den saken så blir misslyckandena inte mindre deprimerande att bevittna.

Andra bloggar om: användbarhet

Can we do this but in a round browser?

Alla som någon gång jobbat med webbprojekt, reklam eller liknande kommunikation kommer älska den här länken. Som tjuvlyssnat fast för branschfolk.

“Minimize, minimize!!! Don’t keep that many windows opened, you’re going to break the computer!!!”(Media, Team Coordinator)

Världsanvändbarhetsdagen

Den 14.e november är det användbarhetsdagen. I Sverige sker flera evenemang och i Stockholm låter det som att det kan bli en bra eftermiddag (fast den planerade designutställningen ställdes såklart in för att ge plats åt de andra aktiviteterna)
I Stockholm kan man tex tillbringa eftermiddagen här och växla sig fram mellan flertalet föreläsningar om användbahet under 3 parallella spår:
- Ekonomiskt perspektiv
- Hur gör man i praktiken
-"Ny användbarhet"

Gratis amälan gör man här

Mer om användbahet:
P1 Vetenskapsradion,i mp3-format. (01:52)
Längre inslag i P1 Tekno, i mp3-format. (07:07)

Från A till B

Även om jag vet att det är utan gagn funderar jag ibland över vilket som är det mest ändamålsenliga sättet att visa viss typ av information. Genom åren har jag lärt mig att det finns oändligt många sätt att exempelvis disponera och formge en tabell, för vad är egentligen en tabell? Vad vill man påvisa, vilken är nyttan?

Som inspiration, och som påminnelse om hur många lösningar det finns på ett och samma problem, har jag samlat på mig ett antal kartor vars syfte är att visa linjesträckningar för kollektivtrafik. Mest handlar det om tunnelbanekartor, och det hela började med Västberlins för många år sedan - på den tiden hade de drygt 300 stationer, alla märkta med grad av tillgänglighet. Sedan dess har jag samlat på mig fler kartor, de flesta med sin egen lokala variant på lösning.

Trots, eller på grund av, sin komplexitet föredrar jag fortfarande tunnelbanekartan från Berlin (pdf). För en jämförelse kan man titta på Londons (webbsida), Washingtons (webbsida), eller Madrids (pdf) dito. Eller varför inte ta en titt på Los Angeles busslinjekarta (webbsida) och jämföra den med vad Stockholm (webbsida) kan prestera.

Andra bloggar om: informationsdesign, kartor, kollektivtrafik