29 januari 2007

Kan fula och svåranvända saker vara användbara?

Oavsett syfte, målgrupp och koncept så ska en webbplats vara lätt att använda. Och vi vet ju alla att det där med lätt att använda, det beror delvis på vem man är och vilka ens syften är. Samtidigt - ett konsekvent utfört gränssnitt som dessutom är trevligt för ögat borde vara det optimala utförandet. Därför har jag funderat lite över vad som är så bra med LibraryThing egentligen, som jag personligen tycker är ganska fult, plus att en del av funktionaliteten (diskussionsgrupperna) är sämre än för liknande tjänster.

LibraryThing låtsas vara är online-tjänst för att hålla ordning på alla sina böcker. Det är den också - mot en mindre summa skaffar man sig ett livslångt och obegränsat konto, och så börjar man föra in alla sina böcker. Man märker dem med taggar på eget bevåg (officiell taxonomi saknas, men defacto dito finns förstås), och sedan får man reda på vilka andra medlemmar som har samma bok. Man kan recensera och värdera sina böcker, och man kan berätta om vem man är.

Nyttan med det är ju att man har koll på hela sitt bibliotek. Det är bra om man måste reda ut detta senare med ett försäkringsbolag, eller om man behöver ta reda på om man redan har en bok eller inte (kompletterande mobiltjänst finns).
En annan nytta är att man baserat på en stor mångd data (det finns MÅNGA medlemmar) kan få rekommendationer eller antirekommendationer ("den största motpolen till denna bok är...").

Gott och väl. Men LibraryThing är något mer också. För kopplat till denna rena bibliotekstjänst finns möjligheten för alla och envar att skapa egna communities. Det finns när jag skriver detta 1,393 olika forum! Man kan alltså med fog säga att LibraryThing, oavsett om grundarna tänkt sig det eller inte också är en online community.
Några är extremt nischade - har inte så hög aktivitet men är ändå aktiva. Andra är bredare och fyller en mer social funktion, medan ytterligare andra är stängda för allmänheten eller vänder sig enbart till en avgränsad grupp som redan känner varandra.
Själv är jag medlem i en av de sociala grupperna (plus några nischgrupper), och vi är några stycken som träffas och pratar varje eller nästan varje dag. Detta trots att forumen egentligen inte fungerar särskilt bra!

Som användbarhetsexpert blir jag konfunderad, men jag vet att jag lurar mej själv. Användbarheten handlar om tre delar - nytta och ändamålsenlighet, åtkomlighet och tillgänglighet, samt visuellt tillfredsställande utförande. Dessa går givetvis in i varandra, men om en tjänst kan erbjuda en känsla av samhörighet och möjlighet till utveckling på det rent personliga planet verkar inte själva utförandet vara ett stort hinder.

Användbarhet är så mycket mer än rå standardiserad interaktionsdesign, och det är inte bara produktägare och beställare/kunder som kan glömma det. För i botten finns alltid nyttan - användbarhet är inte (bara) en serie regler och standards. Det är ett angreppssätt, en metod, och en insikt - dörrhandtaget kan vara hur trevligt som helst för handen, det funkar ändå inte om inte dörren går att öppna (eller stänga) vid behov.

2 Comments:

At 09 mars, 2007 17:53, Anonymous Anonym said...

Hej! Du skriver att användbarhet handlar om tre delar men jag håller inte med. Användbarhet är så mycket mer än bara nytta och ändamålsenlighet, åtkomlighet och tillgänglighet, samt visuellt tillfredsställande utförande. Vad sägs som säkerhet och lärbarhet... Det finns så mycket mer som kan läggas till begreppet användbarhet. Annars tycker jag att det är bra med bloggar som behandlar användbarhet eftersom det behövs.. Kör hårt :)

 
At 15 mars, 2007 12:19, Blogger Pella Bergquist said...

Användbarhet kan göras hur brett som helst!
Tack för din kommentar :-)

 

Skicka en kommentar

<< Home