Hur mycket information är det relevant att ta in?

Tekniken går på högvarv och efterfrågan på användbarhetskompetens ökar. Allt fler vill göra ett seriöst planeringsarbete innan byggnation påbörjas, och vi arbetar allt mer med användar- och användningstudier, kontextuell och holistisk analys, med mera.

Och det är här tekniken kommer in. Vi får utökade möjligheter att fånga allt mer detaljerade data. Möjligheterna har förstås funnits länge, men nu kan man fånga dem på ett enkelt och relativt billigt sätt.
Och när man står där i en flodvåg av information funderar man - hur mycket av allt detta ger faktiskt något mervärde?

Jag brukar alltid säga att det finns inget sånt som "för mycket information". Jag säger det för att inte uppdragsgivaren inte ska censurera bort saker som kan vara av intresse, och hitills har det fungerat bra.

Men i något läge måste man fråga sig hur mycket mer detaljer som är relevanta i den enskilda situationen. Hur ingående studier ska man genomföra? Hur mycket är det relevant att kunden betalar för?

Tumregeln borde vara att det beror på levererande konsults/experts erfarenhet och kompetens.
I vissa fall känner man kunden och kundens intressenter; deras drivkrafter, värderingar och behov. Hur mycket mer behöver man för att göra en relevant värdering av en enskild tillkommande funktion?

Användar- och användningsstudier är viktiga. Användbarhetskonsulterna MÅSTE förstå uppdragsgivarens kultur, kärnverksamhet och strategier för att kunna göra ett bra jobb, även om det "bara" handlar om interaktionsdesign. Profiler och personas, god målgruppsskunskap och matchning mot affärsplanen är ovärderliga beslutsunderlag.

Men det är dags att våga ifrågasätta om alla data verkligen bidrar till att höja den totala kunskapsnivån. Även användbarhetskonsulter kan få informationsstress.