20 december 2006

Kollaborativ ikonverkstad

Vi översvämmas av estetiskt godtagbara men funktionellt undermåliga ikoner. Inte ens inom programsviter från en och samma leverantör har det varit möjligt att vara konsekvent, och många gränssnitt kryllar av mer eller mindre likartade färgsprakande tredimensionella ikoner med hög grad av detaljrikedom som inte hjälper oss att förstå vad vi förväntas göra.

Själv tycker jag att det är dags att rensa i floran; fråga sig vad ikonen egentligen gör för nytta. Är den där för att vara snygg? För att den är en del i ett varumärkesbyggande? Eller för att få oss att förstå vad som kommer hända om vi klickar på dem?

En tanke kan vara det Jon Follett föreslår i artikeln Seeing the World in Symbols: Icons and the Evolving language of Digital Wayfinding, nämligen att släppa in användarna - låta användarna själva välja och bygga symbolerna de ska använda.

Självklart finns en mängd "risker" förknippat med detta. Den visuella enhetligheten riskerar att gå förlorad, liksom den semantiska. Och självklart är det inte riktigt vem som helst som kan skapa sina egna symboler - kommer de som inte kan det bli andra klassens användare, fast i för dem dåliga/långsamma gränssnitt? Men tanken är lockande, för ärligt talat - var finns semantiken i dagens ikondjungel?

18 december 2006

Om användaren inte hittar funktionen så finns den inte, om användaren inte förstår funktionen så fungerar den inte.

Är du nyfiken på hur ett användarbarhetstest kan gå till? I det här exemplet kan man se hur användaren försöker beställa en vara från H&Ms webbplats och hur viktigt det är att felmeddelanden utformas så att de syns tydligt.

MSDN TV är Microsofts “tv-kanal” på nätet om IT-relaterade ämnen och tillsammans med Inuse tar de upp flera bra delar av ämnet användbarhet.

15 december 2006

Julhets och tankeverksamhet

I vissa branscher avstannar verksamheten såhär i mitten av december, men för oss i IT-svängen går allt på högvarv... I alla fall hos oss. Är det då extra stor efterfrågan på användbara gränssnitt såhär innan årsskiftet? Knappast! Hetsen drivs istället av kundernas behov av att få en faktura daterad i december. Vad sägs om det? Räkenskapsåret som drivande faktor för utvecklingsprojekten? Hur många av er har det med i era listor över externa faktorer som påverkar uppdragens utformning?!
Under tiden du funderar över detta fortsätter hetsen med multipla deadlines där projekten ändå saknar mottagare när de väl är avklarade, och tomteverkstan har fullt upp med att leverera resultat - tankeverksamheten är lagd på hyllan till efter jul, och det känns förskräckligt...

Andra bloggar om: , ,

8 december 2006

Empatisk design?

Deltar du i något diskussionsforum? Jag gör det. Eller - egentligen har jag nog registrerat mig på ganska många genom åren, men det är bara ett fåtal jag är aktiv på.
Varför är det så? Vilka forum lyckas, och vilka misslyckas?
En nyckel kan finnas i Dirk Knemeyers diskussion om Applied Empathy i en artikelserie på UX Matters. Han skissar på ett alternativt metodramverk vars syfte är att bättre än nu fånga och möta brukarnas behov. Knemeyer identifierar att nuvarande metoder huvudsakligen utgår från produkten eller systemet. Istället föreslår han ett ramverk som utgår från oss människor och vårt behov av att att känna delaktighet, engagemang och välbefinnande.
Jag har tagit några av hans värdeord och försökt se hur hans teorier passar med mina egna erfarenheter. När jag själv ser på de "diskussionsfora" jag deltagit mer aktivt i kan jag på rak arm bara komma på följande -

Dels ett tidigt intranät vi hade på det WM-dataföretag där jag jobbade i mitten/slutet av 90-talet. Det var vad man idag skulle kalla en företagsblogg, och den användes till högt och lågt. Den svarade mot ett behov av att engagera sig i verksamheten, men talade också till känslomässiga och analytiska sidor som tillhörighet, möjlighet till bekräftelse, behov av att få utmaningar, få uppmärksamhet...
Intranätet var framgångsrik därför att det svarade mot grundläggande behov.

Dels ett diskussionsforum som hörde till Björns Bostadsbytare, där det diskuterades bostadspolitik och bytesrelaterade frågor samt ett resmålsrelaterat forum. De svarade mot ett behov av engagemang, att få känna tillhörighet, och att få uttrycka sig kring frågor som akut berörde ens situation.
Jag har inte varit inne där på över 18 respektive 12 månader, och det beror på att situationerna inte längre är aktuella för mig och därför kan kan forumen inte svara mot några behov jag har.

Just nu är jag aktiv på LibraryThings forum. Utgångspunkter är normalt gemensamma intressen vad gäller litteratur, och det pågår en hel del diskussioner om böcker som text men även om annat som exempelvis censur, bokförvaring, etc. Det finns hundratals grupper att välja mellan, och jag väljer ju de som passar mej bäst. Och jag har valt grupper som dels svarar mot mitt behov att få uttrycka mig i en grupp där jag kan känna mej hemma och som intresserar sig för ungefär samma saker som jag. De svarar mot analytiska och känslomässiga behov som tillhörighet, bekräftelse, utveckling, glädje, att få uttrycka sig... Jag tycker också att min produktivitet ökar, eftersom jag som kunskapsarbetare ökar min kunskapsmängd.

Men jag tror det finns ytterligare några kriterier som måste uppfyllas - man måste vara tillräckligt många! I bästa fall är 10% av de registrerade medlemmarna aktiva, och ibland hinner inte de aktiva heller vara så aktiva - aktiviteten går ned i samband med helgdagar och arbetstoppar.
Hur många aktiva behövs då? Om några är väldigt aktiva och drivande kan det kanske räcka med några 100. På det forum som jag upplever som min hemvist är vi cirka 170 användare varav kanske 15 är väldigt aktiva och ytterligare 15-20 är mindre aktiva men skriver regelbundet. Då drivs det av några riktiga eldsjälar, annars skulle det inte fungera.

Men själv tycker jag att teorin verkar stämma. Det ska bli oerhört intressant att se om han lyckas knyta ihop säcken i den utlovade tredje och sista delen i artikelserien. Jag väntar med spänning!

Andra bloggar om: , , ,

6 december 2006

Misslyckade sökningar på intranäten

Gerry McGovern har skrivit en kort men bra drapa på CMS Wire om varför intranätens sökfunktioner är så dåliga.

Sammanfattningsvis menar han att informationen på intranäten inte finns där för att bli hittad. Istället fungerar intranätet som ett gammalt dokumentarkiv som ingen ändå är intresserad av, fyllt med gammalt skräp. Och som alla vet - skräp in ger skräp ut.

Visst finns det undantag i form av intranät med information som VILL bli hittad men som förblir dold på grund av dåligt utformade arkitektur, dålig sökmotor eller dåligt formgivet sökresultat. Men när jag tänker efter är de nog ganska få. För hur många företag bygger egentligen sin kultur på delning och överföring av kunskap? Färre än man kan ana!

Läs och begrunda...

Andra bloggar om: , , ,

5 december 2006

Trend och mottrend: det enkla intranätet och det komplicerade

Häromdagen frågade en kollega mej vilken jag ser som den starkaste intranättrenden just nu. Ärligt talat är det inte komplicerat att svara - det är det enkla intranätet som gäller!
Och faktum är att det är på tiden; där man tidigare handlade teknisk plattform tittar man nu allt mer på verksamhetens behov. Det har medfört att intranäten blir allt enklare, allt mer inriktade på nytta och effekt. Informationsflödena styrs av strategiska värden och behov som "öka företagets kunskapsbas", "tydliggör ledningen" och "få hela företaget att gå åt samma håll". Innehållet blir i allt högre grad tillgängligt för gemene man att rätta eller ändra, och den centralstyrda kommunikationen syftar i första hand till att påverka långsiktigt. Etc.

Men ingen trend som inte har en motpol - en tydlig trend bland de företag där företrädare för verksamhet och affär styrs av ekonomiavdelningens värderingar och styrtal är intranät baserade på de portalplattformar ERP-leverantörerna erbjuder. Här handlar det inte alls om vad som egentligen skulle kunna ge önskad effekt för minsta peng utan om att man erbjuds en komplettering av något befintligt och som eventuellt kan öka nyttan av en redan väldigt stor investering. För den som tänker mer på att rädda äran än på vad företaget behöver är valet enkelt, för en sak är säker - ERP-system väljer man väldigt sällan, och när man gjort det sitter man bokstavligen i knäet på leverantören. Har denna sedan något att erbjuda som verkar tillföra mervärde, då köper man det.
Samma mekanism driver den nuvarande haussen kring MOSS 2007, som surfar på att många företag har bestämt sig för en Microsoft-baserad arkitektur.

Därmed inte sagt att ERP-leverantörernas portalverktyg inte kan tillföra verklig nytta. Men själv håller jag tummarna för det enkla intranätet med tydlig nytta och tydliga syften!

Andra bloggar om: , ,