Nej, webben är inte ett broschyrställ
Jag blir ständigt lika förvånad när jag stöter på folk som fortfarande behandlar webben som om den vore ett broschyrställ.
Vad webben behöver är inte en till redaktör, utan någon som kan ta ansvar för att utveckla affärsmöjligheten. Trots det hör man fortfarande talas om affärsdrivande företag som försöker bygga upp redaktörsorganisationer. Själva ordet, och begreppet, indikerar att någon ska skriva material av redaktionell och publicistisk karaktär.
Är det vad ett företag behöver? Ännu en kanal att gödsla med stilsäkert skrivna texter fyllda med corporate bullshit och anonyma bilder?
Tror inte det.
När professionella konsulter understödjer detta beteende blir jag än mer upprörd. Istället för att ta sitt professionella ansvar spelar de med. Jag får förmoda att det beror på att de ser mer på pengarna än på nyttan.
Som konsult, och särskilt då som specialistkonsult, så tycker jag att man har ett ansvar för sin specialistroll och specialistkompetens. Självklart kan det bli obekvämt ibland. För alla. Men min personliga åsikt är att den som betalar har rätt att få valuta för pengarna.
Och valuta för pengarna är inte att klippa ihop bildbyråbilder med texter saxade ur senaste trycksaken. Även om interaktionsdesignen och den grafiska formen är tipptopp.
Och det är inte ens "tyvärr".
Etiketter: ansvar, förvaltning, konsultrollen, nytta, organisation, redaktion
posted by Pella Bergquist @ 21:45
10 comments
10 Comments:
Hej!
Måste säga att det är sällan jag ser ett inlägg som fått så mycket om bakfoten som detta.
Vet knappt var jag ska börja... :)
Fråga dig gärna vad en webbplats, eller ett intranät, skulle vara utan redaktörer?
"En interaktionsdesign och grafisk form som är tipptopp", kanske? Jo, det är ju väl känt att snygg design skapar all den affärsnytta vi behöver... (ironi)
Problemet i ditt resonemang är att du har en omodern och helt ouppdaterad syn på redaktörskap.
En webbredaktör saxar inte bilder från iStockphoto med lite reklamtext. Möjligen de redaktörer du stöter på men då rör du dig i en ganska liten del av Webbsverige.
En webbredaktör är väl insatt i den uppgift hennes innehåll ska lösa. Hon känner sina läsare och hjälper dem att lösa uppgiften så snabbt som möjligt. Som sina verktyg har hon kunskap om sökoptimering, rubriksättning som stödjer nätläsning, effektiva puffar och länkar, metadata, läsarinteraktion, etc.
Dessutom börjar allt fler redaktörer förstå hur innehåll kan utvärderas och många har t.ex. börjat med A/B-testning av sitt innehåll.
Att inte bygga upp denna kompetens i affärsdrivande företag vore tjänstefel. Att vara webbkonsult och inte förstå det är väldigt nära samma sak.
Har blev det livat :) ...innan jag gör bort mig tänkte jag fråga vad du (Pella) ser att företagen skulle göra i stället?
Naturligtvis gäller olika saker för olika typer av webbplatser.
Som exempel arbetar jag just nu med en webbplats vars yttersta värde, när den lanseras, är ett redaktörshanterat material skrivet av expertkompetens. Här är redaktörerna viktiga som spindlar i nätet både vad gäller att planera, hantera och publicera innehåll.
De besitter också, som de flesta andra redaktörer, en stor yrkesskicklighet. De vet allt om rubriksättning, sökoptimering och hur man skriver läsbart för webbmediet.
De flesta redaktörer har också bra idéer om vad man skulle använda webbplatsen till. Tyvärr finns det ett gäng som sitter ovanpå redaktörerna och som bestämmer över webbplatsens utformning.
Hur ofta är webbredaktörerna delaktiga i framtagande av nya profilprogram och kommunikationsstrategier?
Hur ofta är webbredaktörerna med och tar fram strategier för hur webbplatsen ska användas för att stärka och komplettera kärnaffären? Strategier som samordnas med övergripande affärsplaner, på ett sådant sätt att webbplatsen blir en del av affärstrategin?
Hur ofta utvärderar man hur det innehåll man tillhandahåller möter målgruppernas behov, och hur ofta vågar man ta konsekvensen av vad en sådan utvärdering visar?
Som du ser är det inte REDAKTÖREN jag klankar ner på. Inte heller på behovet av strukturerat välskrivet innehåll.
Däremot är min erfarenhet att många företagsledningar, och då särskilt i de riktigt stora företagen (tänker inte hänga ut nån, kolla vilka Logica jobbar med om du vill få en uppfattning), behandlar webben styvmoderligt och som en säkerhetsrisk. De saknar framsynthet nog att våga utveckla företagets eller organsiationens webbplats till något annat än en digital broschyr.
Som användbarhetsspecialist med inriktning på NYTTA kan jag inte låta bli att reflektera över att webbens potential (transparens, dialog) i många fall ligger outnyttjad.
Fredrik Stenbeck - din kommentar kom medan jag skrev min replik på Fredrik Wackås kommentar...
Delvis svarar den på din fråga också, men jag ska ändå förtydliga mej, nu när tillfälle ges ;-)
Det finns ju ingen mirakelmedicin, vad man ska göra beror ju på vilken affärsidé man har. Det viktigaste tycker jag är att inse att webben kan användas för att stärka eller bredda affären - utnyttja webbens möjlighet att fånga 'den långa svansen', exempelvis.
Där har jag exempelvis träffat på företag som har utmärkt potential i befintliga kunder men som inte klarat av att ta hand om den.
I ett av fallen berodde det på att man (delvis) fastnat i internt politiskt prestigespel.
I ett annat fall stödde inte faktureringssystemet det sätt att ta betalt på som hade behövts för webben.
I andra fall fastnar man i att man helt enkelt inte förstår sin egen affär.
Ett gammalt, men positivt, exempel tycker jag är Arla. De producerar mejeriprodukter. Det de behöver göra med sin webbplats är att få folk att köpa mejeriprodukter. Hur gör man det, om man inte är sin egen försäljningskanal gentemot konsumenten? Inspirerar till användning av sagda produkter, så klart!
De hade lätt kunnat nöja sig med en webbplats som beskriver företaget, företagets affärsidé, historia, ägarstruktur och organisation, och med en särskild avdelning namngiven "Våra produkter", och ett nyhetsflöde som beskrev produktnyheter.
Det är precis vad många företag gör, bara det att de råkar vara i andra branscher. Och det är det jag reagerar på.
(Sen har vi dethär med dialog; särskilt aktuellt i den publika sfären där demokrati skulle kunna vara mer än att tillhandahålla offentliga handlingar. Men jag har redan varit långrandig nog...)
Jag gillar din andra beskrivning av situationen bättre. Men - bara for the record - så är det faktiskt två helt olika uppfattningar du beskriver.
I inlägget säger du att redaktörer "gödsla(r) med stilsäkert skrivna texter fyllda med corporate bullshit och anonyma bilder" och det går inte att missförstå att du ser redaktörsrollen på det sättet.
I kommentaren menar du snarare att redaktörerna generellt är kompetenta men att de inte får använda sin kompetens.
Denna andra bild känner jag igen i något större utsträckning. Det förekommer utan tvekan.
Min erfarenhet är dock att svaret mer och mer blir "ofta" på dina frågor i kommentaren. Jag stödjer själv ett flertal redaktörer som är mitt uppe i det strategiska arbetet. Jag ser faktiskt, vilket är riktigt spännande, att redaktörer driver den strategiska insikten om det du kallar "nytta" i företaget.
Denna utveckling vill jag se accelerera. Och om jag får dra mitt resonemang till sin spets - jag ser webbredaktören som webbens främsta kraft. Denna person är den som styr interaktionsdesigners, användbarhetskonsulter, webbstrateger, designers och alla de andra nischkompetenser som behövs.
Ingen annan förstår effektivitet och nytta lika väl som den som är närmast besökaren. Dvs redaktören.
I efterhand kan jag förstå att du tolkade mitt ursprungliga inlägg som du gjorde. Vad jag säger är dock inte två olika saker. Jag känner en extremt duktig webbansvarig/redaktör som i desperation (nästan, i alla fall) har saxat in texter skrivna för ett annat medium på webben, bara för att det blir oändliga diskussioner så fort en ny text ska godkännas.
Jag undrar också om det är så att en person som driver affärsutveckling på webben verkligen är 'redaktör'?
Min släkt har ett förflutet (alla utom min egen generation är pensionerade, därav 'förflutet') inom tryckeri och förlag. Där är redaktören någon som styr ett flöde av innehåll, och som hjälper skribenten att få rätt nivå på innehållet.
Är en tjänst där du kan köpa snickeritjänster en uppgift för en redaktör? Drar vi inte redaktörsbegreppet lite för långt då, så att det blir urvattnat?
Hej Pella!
Jag läser också ditt första inlägg som att det finns för många redaktörer som fuskar sig igenom sitt yrkesliv.
Andra inlägget är ett förtydligande som jag håller mer med i.
Jag håller ännu mer i vad Fredrik Wackå skriver om att fler får ett strategiskt ansvar.
Men jag skulle också vilja se redaktörer som också VÅGAR bli mer strategiska, mer affärsmässiga, mer rådgivande - i Pellas beskrivning anar jag att en världsbeskrivning där redaktörerna inte FÅR använda hela sin potential - men de måste ju då också berätta vad de är kapabla till.
Ola Ringdahl
Jo, jag glömde...:-) Om inte annat så bevisar denna diskussion värdet av texter som inte kan missförstås. Det är ju verkligen en del i ett gott webbredaktörsskap.
Jag ifrågasätter fortfarande att det är en redaktör i egentlig bemärkelse vi pratar om när vi pratar drivkraft i strategisk affärsutveckling...
En annan fråga men närliggande fråga - är det en kvalitet att kunna skriva så att ingen tar anstöt?
När jag läser mitt första inlägg kan jag, precis som när jag ursprungligen skrev det, se att det är skrivet i affekt. Men själva poängen med blogg är just det, att man inte ställer krav på den stilistiska och retoriska excellensen utan mer på dialog. Därför tillät jag mig att skriva precis vad jag kände. Och jag tycker fortfarande att jag inte rackar ner på redaktörer utan på de som bestämmer över dem.
Men det är bara jag.
Skicka en kommentar
<< Home