Hastighetsbegränsning!

Såhär i vintertider vill jag dela med mej av en skylt som finns inte långt från där jag bor. Den står i ett friluftsområde, och vägen ifråga är en grusväg.

Området är avstängt för biltrafik, bland annat med hjälp av ett flertal bommar. Så - vem gäller hastighetsbegränsningen, tror du? ;-)

Webb - ny teknik?

I dagens Computer Sweden finns en artikel benämnd Olika projekt - olika utmaningar. För webbprojekt tar man upp att ny teknik komplicerar saken. Ursäkta? Ny teknik?!?! På vilken planet då? Jag gjorde mitt första webbprojekt våren 1995, om jag inte minns fel. Då hade några kollegor redan gjort andra webbar, under hösten 1994. Och när ett vinstdrivande, börsnoterat, konsultföretag gör såna uppdrag, då är det inte direkt på skoj.

Sedan 28 dagar är vi inne i 2009. 2009-1995=14 år. Jag ska villigt erkänna att det hänt en del sedan dess, men inte så mycket som man kan tro. Nångång 1998/99 började man medvetet skilja innehåll från formatering och det enda som EGENTLIGEN hänt sen dess är att datorerna blivit fler och att nätverken blivit snabbare. Ajax och alla andra bokstavskombinationer i all ära, särskilt svårartat är det inte.

Artikeln är genomgående ytlig. Under rubriken "Få med användare" sägs "Men gör klart från början att det är fullkomligt nödvändigt att få deras engagemang – annars är projektet i det närmaste dödfött." Nu är det ju så att det inte är 'användarna' själva som avgör nivån på sitt engagemang, utan cheferna som prioriterar deras arbetsuppgifter. Användarengagemang är således inte en individfråga utan en ledningsfråga.

Notera att jag inte klassificerar användningstester som 'användarengagemang'; det verkar inte heller vara vad artikeln avser - min tolkning är att det handlar om att ta användarna till hjälp vid definiering och avgränsning av krav- och målbild.

Min personliga erfarenhet är att det största problemet i dessa sammanhang är att projekten drivs som IT-projekt, inte som verksamhetsprojekt, och drivs de som verksamhetsprojekt är inte upplösningen god nog för att kunna fungera som underlag i ett implementationsprojekt. Båda scenariona medför oplanerat - OBUDGETERAT! - merarbete och ökad risk för att slutprodukten inte motsvarar förväntan.
Ett annat vanligt problem är att beställaren detaljstyrt kraven i upphandlingen av ett implementationsprojekt men har missat flera avgörande delar, varför ytterligare (återigen obudgeterat) kravarbete måste till.

Att skylla på ny teknik eller på för dåligt användarengagemang är undanflykter; dimridåer utlagda för att dölja de verkliga problemen, och bidrar till att minska sannolikheten att projekten ska kunna genomföras på ett bra sätt.

Ödets ironi? Telefonkonferensens vara eller inte vara.

När en av de trender som brukar nämnas som typiska för år 2009 är ett ökat användande av videokonferenser kan jag ironiskt notera att det nästan aldrig funkar, ens med telefonkonferenser. Orsaken? Avsaknad av anläggningar för konferenstelefoni, vilket innebär att det sitter ett gäng på plats A och ett på plats B, båda utrustade med mobiltelefon i högtalarläge.
Vilket i sin tur innebär två grupper som inte hör varandra sitter och skriker i varsin minimal telefonlur.

Ursäkta, var är användbarheten? Ibland kanske tågbiljetten och restiden är billigare än konsekvensen av de kommunikationsmissar som uppstår.

Bara som reflektion, alltså.

skapa en webbtjänst på ett dygn - är det möjligt?

På DI.se kan vi läsa att landets bästa internetentrepenörer på ett dygn ska lansera 52 fullt fungerande webbtjänster?

Blir detta bra webbtjänster? Vad hände med målgruppsanalys, behovskartläggning mm? Eller är det så att det numera är så pass enkelt att snabbt ta fram en webbtjänst att vi inte behöver göra så noggrannt förarbete? Det kostar inte så mycket att ta fram att det spelar inte så stor roll om 90% av ideérna inte håller?