Underbara Utvecklare

Fantastiska utvecklare!

Vi arbetar i ett företag som har helhetsåtaganden. Ibland blir det bökigt men oftast är det trevligt. Bökigt närvi slåss om samma budget men trevligt när alla drar år samma håll - den mest användbara lösningen med givna förutsättningar.

Det sitter ett gäng utvecklare som möts minst en gång i månaden för att lära sig saker, teammöten helt enkelt. Vilken glädje när de ringer upp och vill veta vad vi som arbetar med User Experience inom vårt företag gör.
" Vi vill tänka lite mer som ni gör...." är deras önskan. " Kan ni inte komma och berätta hur vi ska tänka. "

Lycka är att samarbeta med folk som vill vidga sitt yrkeskunnande! Klart att vi åkte dit och berättade.

Ett användarperspektiv i balans med kundnytta och duktiga utvecklare. Kan man ha en bättre början på ett systemutvecklingprojekt?

Webb - ny teknik?

I dagens Computer Sweden finns en artikel benämnd Olika projekt - olika utmaningar. För webbprojekt tar man upp att ny teknik komplicerar saken. Ursäkta? Ny teknik?!?! På vilken planet då? Jag gjorde mitt första webbprojekt våren 1995, om jag inte minns fel. Då hade några kollegor redan gjort andra webbar, under hösten 1994. Och när ett vinstdrivande, börsnoterat, konsultföretag gör såna uppdrag, då är det inte direkt på skoj.

Sedan 28 dagar är vi inne i 2009. 2009-1995=14 år. Jag ska villigt erkänna att det hänt en del sedan dess, men inte så mycket som man kan tro. Nångång 1998/99 började man medvetet skilja innehåll från formatering och det enda som EGENTLIGEN hänt sen dess är att datorerna blivit fler och att nätverken blivit snabbare. Ajax och alla andra bokstavskombinationer i all ära, särskilt svårartat är det inte.

Artikeln är genomgående ytlig. Under rubriken "Få med användare" sägs "Men gör klart från början att det är fullkomligt nödvändigt att få deras engagemang – annars är projektet i det närmaste dödfött." Nu är det ju så att det inte är 'användarna' själva som avgör nivån på sitt engagemang, utan cheferna som prioriterar deras arbetsuppgifter. Användarengagemang är således inte en individfråga utan en ledningsfråga.

Notera att jag inte klassificerar användningstester som 'användarengagemang'; det verkar inte heller vara vad artikeln avser - min tolkning är att det handlar om att ta användarna till hjälp vid definiering och avgränsning av krav- och målbild.

Min personliga erfarenhet är att det största problemet i dessa sammanhang är att projekten drivs som IT-projekt, inte som verksamhetsprojekt, och drivs de som verksamhetsprojekt är inte upplösningen god nog för att kunna fungera som underlag i ett implementationsprojekt. Båda scenariona medför oplanerat - OBUDGETERAT! - merarbete och ökad risk för att slutprodukten inte motsvarar förväntan.
Ett annat vanligt problem är att beställaren detaljstyrt kraven i upphandlingen av ett implementationsprojekt men har missat flera avgörande delar, varför ytterligare (återigen obudgeterat) kravarbete måste till.

Att skylla på ny teknik eller på för dåligt användarengagemang är undanflykter; dimridåer utlagda för att dölja de verkliga problemen, och bidrar till att minska sannolikheten att projekten ska kunna genomföras på ett bra sätt.

Skit in, skit ut (och var och en är sig själv närmast)

Det är märkligt hur ofta fokus ligger på presentation istället för på insamling och inlämning av data. Många långa meningar har talats och skrivits om vikten av transparens, om att tillhandahålla den information som "användaren" verkligen behöver, om kanaler för kommunikation.
Vad få talar om är hur informationen ska hamna där.

Normalanvändaren på företag A eller myndighet B eller vårdinrättning C har helt andra saker att fokusera på än att lära sig hur CMS:et funkar i MOSS eller EPi eller WebSphere eller allt vad de heter.
Ja, de går på kurs. Nej, de minns inte riktigt hur man skulle göra, sen när det väl är dags att skriva något. Nej, systemen är inte intuitiva. Särskilt inte för sällananvändare.
Resultatet blir låg kvalitet i informationen, vilket i sin tur resulterar i lågt användande.

Tyvärr har leverantörerna av sagda system ingen som helst insikt i att det huvudsakligen är backend som deras system fallerar. Istället pratar de om integration med funktionalitet X och Y, eller om möjligheterna att anpassa presentationsmallarna.

Lägg lite krut på att göra de gränssnitt som ska användas för informationslämning mer intuitiva, och inse att egennyttan regerar - ingen vill bara ge och ge, man vill ha något tillbaka också. Varför ska jag göra denna ansträngning om jag inte får något tillbaka också?

Dags för tillverkarna av standardsystemen att börja bry sig om användbarheten. På riktigt.

(Ett annat problem är att beställare, leverantörer, etc. fortfarande, år 2007, tror att 'intranät' är synonymt med 'personaltidning på nätet'. Pinsamt. Men det är en fråga för ett annat inlägg.)