Fortsättning om eye-tracking

Jag skrev tidigare ett inlägg om eye-trackning där jag funderade om vi verkligen har nytta av att mäta på detta sätt.

När jag förra veckan besökte NordiCHI fick jag möjligheten att se ett antal olika produkter som erbjuder eye-trackning. Jag fick även se en poster kring hur man ska placera etiketter i formulär, en studie baserat på eye-tracknig. "Using Eye-tracking to Evaluate Label Alignment in OnlineForms " skriven av Subhrajit Das, Tom McEwan och Donna Douglas.

Det som förvånade mig med denna undersökning var att det tog längst tid för personen att skanna igenom en sida där etiketterna placerats vänsterjusterat till vänster om inmatningsfältet. Medan etiketter placerade ovanför eller högerjusterat gick snabbast att läsa. Jag har tidigare läst att etiketter ska placeras ovanför inmatningsfältet för att underlätta läsningen. Och framförallt inte placeras högerjustrat, även kallad "julgranslayout".

Författaren till posterna tror att ett faktum som kan ha påverkat resultatet kan vara att inmatningsfälten var av karaktären "about you", dvs namn, adress mm. Alltså borde etiketterna vara väldigt väl kända för användarna som kanske knappt behöver läsa ordet innan ordbilden känns igen.

Vad säger då detta? Kanske att det är svårt att dra snabba slutsatser av en undersöknig med eye-trackning? Man behöver verkligen kontexten runtomkring för att kunna veta vad resultatet betyder.

Jag ska fortsätta min undersökning kring vad det kan finnas för nytta med eye-trackning.

Gör vi rätt som försöker mäta användbarhet?

Besökte idag ett intressant seminarium om Eye trackning som Inuse höll i. Jag blir alltid väldigt intresserad så fort jag hör talas om en metod där man kan mäta användbarhet och få resultatet i siffor.

Men tänker vi rätt då vi försöker få vårt mätresultat presenterat i siffror? De gånger jag försökt använda någon mätmetod som ger siffror som resultat så har det i slutändan iallafall varit de kvalitativa observationsintervjuerna som varit intressanta och gett upphov till mest diskussioner.

Vi kanske underskattar beslutsfattare då vi tror att vi måste presentera färdiga siffror istället för intelligent argumentation?

Jag vet inte? Jag törs iallafall ännu inte avfärda nyttan med att presentera användningstester i siffror eller annat tydligt mätbart resultat. Är en kombination det bästa eller räcker det med de kvalitativa intervjuerna?